onsdag 3 februari 2010

:*

varje dag är en enda dag byggd på rädsla,
en rädsla som enbart uppkommer dom dagar jag inte är i hans trygga sällskap
rädslan är att någonting ska komma emellan.
någonting som gör att löftet föralltid bryts,
det kan vara ett något, en någon eller ett ting.
men tanken på det gör mig livrädd, tryggheten med dig är oslagbar och det finns ingen famn jag hellre skulle vilja tillhöra, då nu eller föralltid.
det har varit du, så mycket längre än innan du blev min var det ingen annan än du!
utan dig ramlar jag över kanten, med dig står jag fastbunden på mark.
bredvid dig är jag starkast i världen, oslagbar, världens mästare!
men utan dig då är jag fanimej ingenting, inte det minsta lilla.
jag går under om någonting förstör föralltid.
du är så mycket mer än min skatt, du är min tillvaro, min skyldighet

min trygghet